Våra utbildningar innehåller en hel del goda exempel – det vill säga exempel på verksamheter som lyckats med sitt jämställdhets- eller inkluderingsarbete. Här nedan följer några exempel på just sådana exempel.
Rullande kulturskolan i Angered
Från hösten 2016 kör en mobil kulturskola runt i Angered. Den gör det möjligt för fler unga i området att ta del av kulturskolans verksamhet, och att upptäcka och utveckla sitt musikintresse.
Angereds kulturskola är en kommunal kulturskola som vänder sig till barn och unga i stadsdelen Angered i Göteborg. I kommunen bor en stor andel barn och unga, men i likhet med socioekonomiskt svagare områden i Stockholm och Malmö är det betydligt färre unga i Angered som tar del av kulturskolans verksamhet än i centrala Göteborg. Varför det ser ut så och hur kulturskolan ska bli mer tillgänglig är en högaktuell fråga som nyligen har utretts på uppdrag av regeringen.
I Angered har man valt att ta tag utmaningen redan nu. Under hösten 2015 började den idé som nu har blivit verklighet att ta form: en kulturskola på hjul! Ett år senare står den mobila kulturskolan nu redo för att nå ut till de unga i område som tidigare inte känt till att kulturskolan finns och vad den erbjuder. Den mobila kulturskolan kommer bland annat att användas som scen för eleverna att uppträda på och som ett rum där de unga kan ha sin musiklektion; om några personer vill spela fiol så kan de erbjudas möjligheten att spela precis utanför dörren. Och man har redan sett effekt: två månader in på höstterminen har kulturskolan fått fler sökande, något som man bland annat tror beror på den rullande kulturskolan.
Evelyn
Efter utbildning i Make Equals metoder har musikenheten Evelyn idag betydligt fler kvinnliga musikakter än tidigare. Inkluderingsarbetet har påverkat alltifrån hur man kommunicerar till hur Evelyns lokaler ser ut.
Evelyn är en enhet inom studieförbundet Kulturens bildningsverksamhet. De musikskapare som är medlemmar erbjuds dels studios och lokaler, dels stöd för att skapa struktur och bygga kontaktnät samt förståelse för marknaden.
Sedan 2013 har Evelyn arbetet aktivt med jämställdhet som utgångspunkt i verksamheten, vilket har haft positiv inverkan på verksamheten på många plan. Efter utbildning 2012 i Make Equals dåvarande Jämställdhetseffekten genomfördes genomgripande förändringar på Evelyn under åren 2013-2015. Ett steg var att ta tag i hur lokalerna upplevdes utifrån ett trygghetsperspektiv. Viktigt var också att informa alla sina musikakter om sitt jämställdhetsarbete och att uppmuntra dem till att tipsa om ickemän som kan ha intresse av Evelyns verksamhet, i syfte att nå nya och bredare målgrupper än vad man tidigare gjort. Även i sin externa kommunikation är Evelyn idag tydligare kring vilka värderingar man har, vilket gör det lättare att attrahera deltagare som delar Evelyns värdegrund och som förstår vart man vill nå. Idag ser man en ökad inkludering och representation i hela organisationen, både bland sina anställda och Evelyns musikakter.
Kulturskolan i Botkyrka + Albys hjärta
Kulturskolan i Botkyrka har under hösten 2016 inlett ett samarbete med fritidsgården Albys hjärta i Alby. Syftet med samarbetet är att det ska bli lättare för ungdomar som bor i norra delen av kommunen att ta del av kulturskolans verksamhet.
Kulturskolan i Botkyrka riktar sig till barn och unga runt om i Botkyrka kommun och har sin centrala verksamhet i Tumba. Målet är att alla unga i kommunen, oavsett var man bor, ska ha samma möjlighet att ta del av verksamheten. Bland kulturskolans elever bor dock betydligt fler i södra Botkyrka än i norra Botkyrka. Botkyrka är en av Sveriges mest segregerade kommuner, med socioekonomiskt svaga områden i norr som Alby, Fittja, Hallunda och Norsborg, och socioekonomiskt starka områden i kommunens södra del som Tullinge och Tumba.
Efter en utbildning i Make Equal Musics regi under våren 2016 har kulturskolan i Botkyrka tagit ett steg mot jämlikhet, och att nå ut till fler. Under hösten 2016 inleddes ett samarbete mellan kulturskolan och fritidsgården Albys hjärta. De elever i Alby som tidigare fick ta sig till Tumba för att spela gitarr kan idag ha sina gitarrlektioner i sitt närområde, i aktivitetshuset på Albys hjärta. Att kulturskolans verksamhet nu också finns nära de unga i Alby och Norsborg kommer förhoppningsvis att leda till att fler unga i området söker sig till dit.
GangSheBang
I Östra Göteborg har tjejer sedan 2015 kunnat delta i musikprojektet GangSheBang. En dag i veckan lär deltagarna sig att skriva och spela in egna hiphop- och rnb-låtar.
GangSheBang är en musikverksamhet som startades av studieförbundet NBV med tjejer som målgrupp. Deltagarna träffas en gång i veckan på fritidsgårdar i Kortedala, Bergsjön och Gamlestan. Tillsammans med ledaren Peshi lär de sig att skriva och producera egna hiphop- och rnb-låtar.
Drygt ett år efter starten har GangSheBang ett fyrtiotal deltagare, och det är kö till utbildningen. En anledning till att verksamheten har blivit så populär är att deltagarna i uppstarten fick möjlighet att påverka riktningen i projektet. Det har bland annat resulterat i att träffarna sker i lokaler som ligger nära deltagarnas skolor och hem, vilket underlättar för dem att ta sig dit. Även GangSheBangs ledare Peshi har varit viktig för deltagarna, då hon är en person som de kan identifiera sig med.
Nytt för hösten 2016 är att de deltagare som är inne på sin tredje och fjärde termin i GangSheBang kommer att erbjudas en utbildning i folkbildning. Det innebär att de i kommer att kunna leda studiecirklar, och ta sitt musikskapande och lärande vidare. På så sätt kan GangSheBang också kan ta in nya deltagare.
Loud Grrrl
I Loud Grrrls replokaler får kvinnor och transpersoner i Umeå, Stockholm och Göteborg chansen att utveckla sina musikaliska sidor.
Loud Grrrl är studieförbundet ABF:s musikverksamhet som riktar sig specifikt till kvinnor och transpersoner. Syftet med Loud Grrrl är att skapa en jämställd musikscen och att ge deltagarna möjligheten att utvecklas som musiker. En grundtanke i projektet är att alla kan utvecklas genom att göra själva, utan godkännande eller krav från omgivningen.
En gång i veckan repar akterna i Loud Grrrl med en musikhandledare som kan inspirera dem, lära ut spelteknik och arbeta för att höja det musikaliska självförtroendet. Handledaren är också med och ger instruktioner kring den tekniska biten i lokalen. Verksamheten riktar sig lika mycket till den som tidigare har gjort musik som till den som är helt ny, och såväl till soloartister som till grupper.
Genom att utvecklas i takt med deltagarnas behov och de lokala förutsättningarna har projektet kunnat drivas på flera håll under flera års tid. För att nå nya deltagare har Loud Grrrl aktivt samarbetat med lokala föreningar. Även asylsökande tjejer och personer med funktionsvariationer har Loud Grrrl jobbat aktivt för att nå, vilket har lett till ett större deltagande i dessa grupper jämfört med andra musikverksamheter.
Blåsarsymfonikerna
Sedan 2011 har Blåsarsymfonikerna varit en av de svenska orkestrar som gått i bräschen för jämställdhet. Efter ett gediget detektivarbete spelade man säsongen 2010/2011 en helt jämställd repertoar, och är idag en av Sveriges mest jämställda orkestrar.
Blåsarsymfonikerna är en del av konserthuset Musikaliska i Stockholm. Unikt för Blåsarsymfonikerna är repertoaren, som är en av landets mest jämställda, och har bland annat blivit uppmärksammade av KVAST, Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare, för detta. 2011 tilldelades orkestern KVAST:s utmärkelse Guldkvasten för säsongen ”Skippa helskägg”. Motivering löd ”för att för första gången i världshistorien ha genomfört en jämställd orkestersäsong med lika många verk av män och kvinnor från medeltiden och framåt.”
Idag har Blåsarsymfonikerna en repertoar som i genomsnitt består till 25 procent av kvinnliga tonsättare. Det kan tyckas som ganska långt ifrån 50/50 och helt jämställt, men faktum är att siffrorna sticker ut bland de svenska orkestrarna. Enligt KVAST:s statistik från säsongen 2014-15 var endast fyra procent av musiken spelad på svenska orkestrar komponerad av kvinnor.
Det avgörande för Blåsarsymfonikerna var till att börja med att fatta beslut om att satsa resurser på en jämställd repertoar, och att få hela verksamheten införstådd med frågans angelägenhet. Efter det påbörjades det stora researcharbete som ledde till att man säsongen 2011 spelade en repertoar med lika många kvinnliga som manliga tonsättare. Detta gör att man idag ligger några steg framför många andra svenska orkestrar när det gäller just jämställdhet.
Rebel Girls
Under hösten 2016 hålls det fjärde musikkollot på Rebel Girls i Göteborg. Nytt för i år är att man testat att slopa åldersgränser för att bredda sin målgrupp och nå ut till fler musikintresserade.
Rebel Girls är en nationell musiksatsning för tjejer och transpersoner som drivs av Studieförbundet Vuxenskolan. Syftet med Rebel Girls är att skapa ett rum för tjejer att producera och spela in musik, och göra det lika självklart för tjejer att skapa musik som det länge har varit för killar.
I Göteborg har man framförallt fokuserat på kolloverksamhet under skolornas kortlov. Hösten 2016 hålls för fjärde gången ett musikkollo i Rebel Girls Göteborgs regi. Tidigare år har kolloverksamheten riktat sig till personer mellan 13-17 år, men hösten 2016 är den för första gången öppen för alla kvinnor, transpersoner och icke-binära. De ansvariga för Rebel Girls i Göteborg menar att det finns ett flertal musikverksamheter med samma målgrupp som Rebel Girls, men att det är svårare att hitta samma typ av verksamheter för personer som är över 20 år. Därför testar man nu att slopa åldersgränser för att se vilken effekt och om det attraherar nya deltagare.
På Rebel Girls i Göteborg är inkludering en central fråga. Exempelvis finns det hos ledarna en medvetenhet kring hur man förhåller sig till varandra och till deltagarna, som att inte exkludera någon genom att säga ”hörni tjejer”, utan istället säga ”hörni allihopa” eller “ hörni därborta”.
Elektronmusikstudion
Elektronmusikstudion i Stockholm har funnits sedan 1964. De senaste åren har man genom aktivt arbete lockat betydligt fler kvinnliga tonsättare och kursdeltagare än tidigare, något som resulterat i en högre konstnärlig kvalitet.
Elektronmusikstudion är Sveriges centrum för elektroakustisk musik och ljudkonst. Sedan drygt femtio år tillbaka är Elektronmusikstudions huvudsakliga uppdrag att tillhandahålla studios för ljudkonstnärer, tonsättare och annan icke kommersiell elektronisk musik.
Idag är Elektronmusikstudion uppmärksammad för att ha en jämställd sammansättning av kursdeltagare och tonsättare. Så har det dock inte alltid varit. I början av 2000-talet var endast omkring fem procent av de tonsättare som nyttjade Elektronmusikstudion kvinnor. I ett aktivt arbete för att höja den konstnärliga kvaliteten var jämställdhet en självklar utgångspunkt. Man gjorde exempelvis om Elektronmusikstudions fysiska miljöer, genom att ta ner de manliga musiker som satt på väggarna, och låta en kvinnlig arkitekt färgsätta lokalerna. Parallellt började man tråda internationellt och bjuda in kvinnliga ljudkonstnärer och tonsättare från andra länder. Man fick även resurser av Jämställdhetsintegrering i myndigheter för att få in fler kvinnliga lärare, vilket bidrog till att det blev möjligt att flyga in lärare från andra länder.
Sedan dess har Elektronmusikstudion utvecklat en metod som man tillämpar än idag, som innebär att man förbehåller sig rätten att välja deltagare till sina kurser för att garantera en jämställd sammansättning. På många sätt har jämställdhetsarbetet varit framgångsrikt: idag ligger andelen studiotid för kvinnor per år i snitt på omkring 40 procent. Men kvinnor är fortfarande underrepresenterade på kurserna. Trots ett aktivt arbete från Elektronmusikstudions sida är endast en dryg fjärdedel av kursdeltagarna varje år kvinnor.